VeronicaOnLine

Så var julafton 2014 förbi. 

Som vanligt började dagen med att strumporna hämtades in. Dom hänger alltid på altanen. Det är en tradition som inte kommer att försvinna om jag får vara med att bestämma. Efter det så öppnas julklapparna och det är innan frukosten. Sen njuter vi av en lugn frukost tillsammans vilket inte är så ofta nu för tiden. I år var det mamma och pappas tur att ha oss på självaste julafton. Det är så mysigt att få träffa Fredrik med familj och ännu mysigare att mormor kan vara med. Varje år säger hon att nästa år är inte jag med! Men så lätt kommer hon inte att slippa undan. Konstigt nog så blev det inte så många bilder från igår men det jag har bjuder jag på. 

God fortsättning till er alla 

 

Vi har utökat familjen med en liten fyrfoting. Så himla mysigt och gosigt. Väntan på ca 8 veckor har varit hemskt långsam men nu är han äntligen här. Tankarna kan beskrivas lite olika. Från tanken sen flera år tillbaka på en hund igen till verkligheten som är idag. Vi alla minns vår härliga bästa Rickie som var en Berner Sennen. Var det den rasen vi ville ha igen? Ingen kan mäta sig med honom som aldrig tuggade på några skor, aldrig skällde på någon som gick utanför tomten och aldrig stack iväg fast vi inte hade staket runt hela gården. Skulle det bli samma sak igen? OM vi valde en annan ras skulle vi svika Berner då? Och svika det vi en gång för många år sedan tyckte så mycket om. Alla frågon som rullade i mitt huvud fanns där och bara malde. Men visst är det så att man aldrig kan svika...... Ricke var Rickie och han var helt fantastisk. Minnen som aldrig försvinner. Beslutet att välja en Golden Retriver av alla hunder som finns är det bästa vi gjort. Och av en slump hittade vi en hängiven uppfödare som dessutom jag visste vem det var. Jag hade däremot ingen aning om att hon var uppfödare. 

Idag har vi haft honom ett dygn och det har varit spännande som för alla småbarnsföräldrar. Vaknatt som Patrik fick ta och passade så det inte blev så många olyckor inne. Men han är redan duktig och går ut för att kissa och bajsa. Just nu i Zingos lilla värld är det mat, sova, kissa och bajsa som alla små med andra ord. 

Vi har varit och hälsat på några gånger under dom första åtta veckorna och så klart finns det bilder. Kan inte säga att det är Zingo på alla men han finns med tillsammans med sina syskon.

 

Ända till rymden och tillbaka. Så kan jag beskriva min kärlek till dessa tre fina barn. Bilden är från skolavslutningen den 12 juni. 

 

 

 

Idag var det dags att fira nästa julibarn. Som vanligt började dagen i sängen med paket och sen har det varit besök i stort sett hela dagen. Vi var ett gäng som grillade hamburgare sen blev det rabarberpaj och jordgubbar i stället för tårta. 

Stort grattis på födelsedagen min älskade dotter. Många kramar från din mamma. 

 

Idag har vi haft kalas för vår 16-åring. I natt när klockan slog över till idag så var Linus ute och övningskörde ända till stan och det gick tydligen jättebra. Jag var trött så jag låg hemma i sängen och sov. 

Stort grattis min älskade son på födelsedagen. Hoppas du är nöjd med presenterna. Många kramar från din mamma. 

 

Idag är det 14 februari, alltså alla hjärtans dag.

Vi brukar inte fira med något speciellt geléhjärtan till barnen och lite god mat. Idag kokade jag ris innan jag åkte till jobbet så idag blir det sushi. Linus får grillad kyckling och potatissallad eftersom han inte gillar det vi andra ska äta. Han brukar få lasangelåda men det är väl lite taskigt en dag som denna.

Det börjar bli svårt att få in barnen för fotografering men ibland lyckas man. Och det var nu i veckan för ett födelsedagskort. Nya objektivet är alldeles för bra för att användas med mina lampor eftersom det blir helt vitt så jag måste komma på hur jag gör. Det är säkert bara en inställning men det gäller att klura ut hur det ska ställas in också.

Finaste bilden är denna :)

 

Snart är det nytt år. Det nya året 2014.

Om man blickar tillbaka så kan jag säga att 2013 har gått fort och det har varit ett år med många fina minnen att ta med sig. Allt från jobbrelaterade saker till vår resa i somras en hel månad i USA. Av förklariga skäl så har inte stugan blivit så mycket utnyttjad den här sommaren. Men det tar vi igen nästa år. Och nästa år börjar redan om mindre än 5 timmar. Då sitter vi i stugan och myser. För vi är ju här i paradiset nu. Alla är med, fast det var lite gnäll på killarna så följde dom med. Det är ju himla mysigt när alla är samlade. Nästa år SKA vi köpa en friggebod så dom kan ha sitt eget krypin och inte behöver bli störda av oss som traskar runt i huset. Det blir superbra. Då har troligtvis Robin körkort också så dom kan röra sig utan att behöva fråga oss om skjuts.

Inför det nya året väntar lite nya fotograferingar också. Bland annat på en bebis som är på väg just i detta nu. Mamma Pernilla har värkar men hoppas det hinner gå över till nytt år. Det var dags den 28:e egentligen och med storasyster hade hon värkar i tre dagar innan hon kom så vi får hoppas den lilla väntar några timmar till i alla fall.

Sen har jag ett projekt som vi får se hur jag ska lyckas med. Det har med en svart bakgrund att göra. Vill helst ha en svart riktig bakgrund av papper på rulle men kan nöja mig med ett svart lakan eller om jag ska måla en svart vägg. Har inte bestämt mig än.

På tal om att måla så har jag lite nya idéer på gång hemma också. Om jag nu orkar ta tag i det vill säga. Det är mycket som ska rensas och ska fixas men bara man har tanken så kan allt uppfyllas.

Någon fyrverkeribild får ni inte av mig nu utan det blir efter nyår då jag har min egen att visa. Med en lite reservation om att det blir någon :)

GOTT NYTT ÅR KÄRA FAMILJ OCH VÄNNER MED MÅNGA KRAMAR FRÅN MIG <3

 

 

Idag frågade mormor hur jag hann med allt. Ja det kan man ju fråga sig. Jag som tycker att jag inte har tid att tänka ens ibland. Men idag satt jag och gjorde tre änglar som blev julklapp till mamma, mormor och Emma. Jag hann också med att göra ett halsband till Emma. Så visst hinner jag om jag bara orkar och tar mig tid.

Borde satsa på att göra änglar att sälja. Och namnhalsband nu när jag fått tag på så bra material. Med lite press på mig händer det saker fast man inte kan tro det.

Än en gång så är jag fast besluten att få tag i en dalahäst. Är så arg på mig själv som inte tog någon från farmor när jag hade chansen. Nu är det för sent och så är det bara. Men ska jag behöva åka till Nusnäs för att få tag i en? När jag inte får någon från farmor så kan jag lika gärna köpa en ny för dom begagnade kostar ju lika mycket som nya.

Vi spenderade kvällen hos mamma och pappa. Så mysigt att alla är samlade. Det skulle inte bli någon julmat men det blev en del i alla fall. Lite småplock till förrätt och sen hade mamma gjort iordning kalkon. Det var riktigt smaskigt. När allt hade sjunkigt ner en bit i magen så blev det chokladfontän med frukt och kaffe med papparkakscheesecake som var dekorerad med lingon (om jag inte minns fel).

Tack allihopa för en fantastisk kväll och för god mat.

 

 

Vaknade som vanligt före alla andra och klev upp ur sängen. Drog ur telefonen och paddan ur laddaren och gick ner. Efter duschen bäddade jag ner mig i fåtöljen framför tv´n. Satt och beundrade vår gran. Ja den kanske inte var så tokig i alla fall. Efter ett tag vaknade Jenkan så hon gjorde mig sällskap i den andra fåtöljen. Jag gick och fixade en varm kopp te med honung från Vendel. Tycker egentligen inte om honung men det var helt ok i stället för en sockerbit. Vet faktiskt inte vad som är mest okej men det känns som att honungen är mer nyttig som är en ren naturprodukt utan tillsatser.

Elden flammar så fint i kaminen! Varmt och skönt!

Tänker på vad gårdagen hade att erbjuda. En lugn grötfrukost med alla familjemedlemmar, mysigt. Sen paketöppning innan vi åkte iväg för att fira vidare hos Patriks mamma och pappa. Där blev det mat och Kalle Anka innan vi tog oss an julklapparna från dom. Barnen tröttnade ganska fort så vi åkte hem och vilade en stund innan svärmor och svärfar kom till oss och så åt vi gröten här hemma allihopa. Det blev en stillsam dag och jag tror att alla är nöjda.

Idag väntar mer firande av julen hemma hos mamma och pappa. Men först ska några klappar slås in och så måste jag nog kurera min hals med lite mer te och honung. Jag har en klump som varken kan hostas upp eller ner.

 

Sitter i fåtöljen och dagen har sen länge övergått till natt. Natten jag pratar om är julafton. Så kom den äntligen med alla stora förväntningar som alla har på att se och öppna julklapparna under granen. Jag har slagit in klappar och det ligger en större hög där i år än vad det brukar göra. Det är så tråkigt när barnen önskar sig pengar men i år får dom inte en enda krona av oss. Vi har hittat på annat som dom ska få. Så klart kan jag ju inte avslöja nåt här för man vet aldrig vem som läser. Jag är i alla fall nöjd med vad vi har under granen till barnen.

Jag har varit lugn nu i december och inte kännt av någon stress alls. Julmat har jag inte köpt bara lite smått som sill och prinskorv. Man brukar bli trött på det ändå utan att jag ska behöva laga i ordning en massa som vi får i andra hus vi ska besöka. Som tur är så reagerar ingen av att det inte är riktigt som vanligt med maten. I stället har jag gjort godis i form av ischoklad och rispuffar som vi smaskar på. Det beror på vem du frågar vad du får för svar vad som var godast.

Idag har jag inte klivit utanför dörren en enda gång. Bara på trappan för att vinka av dom andra när dom var in till stan en sväng. Sen passade jag på att vila lite och pyssla.

Måste bara säga att vi har den absolut fulaste granen någonsin. Jag fick för mig att vi inte skulle ha plastgran i år och då gick svärfar ut i skogen och högg ner en till oss. Hade jag varit med (som det var tänkt) så hade jag aldrig gått med på att ta hem den. Men men nu var det bara att bita ihop och klä åbäket med några kulor och glitter för att kompensera upp saknade av grenar. Nästa år blir det en jämn fin plastgran här i huset. Känns ju inte så kul att föreviga en familjebild framför granen direkt. Men om ett år kanske vi skrattar åt eländet.

Det var lite kul att jag pratade med mamma i telefonen och sa att vi hade den fulaste granen ever och då svarade hon att det troligtvis var hon som hade den. Men hon fick se sig besegrad när dom kom hit på en snabb visit och inspekterade barrträdet. Dom fick sig ett gott skratt kan jag tala om.

Idag var det också leverans av två halsband. Och en till beställning som jag ska göra i morgon bitti för avhämtning mitt på dagen. Det var namnhalsband och jag är så glad över att det har kommit nya tags i en bättre kvalitet så dom håller sig fina och inte blir svarta som dom tidigare brukade göra om man hade otur.

En timme övermidnatt har passerat och nu ska jag krypa ner i sängen tänkte jag. Först ska jag jaga i säng grabbarna.

Jag önskar alla vänner en riktig härlig och harmonisk jul med många kramar till alla och envar

Slänger in en bild från julen 2010

 

Ja inte är det jag i alla fall. Jag har absolut inte tråkigt så jag gör några akrobatiska övingar. Utan det är Jennifer som har hittat något kul som hon vill göra. Vi har ju försökt med bland annat innebandy men det ville hon inte allls. Sen provade hon på klättring en gång och nu längtar hon till det ska bli onsdag så hon kan komma iväg. Om jag inte kommer ihåg fel så är det andra terminen som hon håller på alltså ganska färskt men hon har aldrig tvekat nån gång innan dom ska iväg. Det är hennes och Patriks grej som dom åker på men jag har följt med ett par gånger. Snart måste vi hitta på ett lite svårare ställe för hon tar dom flesta väggar snabbt och lätt. En ny sele köpte vi till henne inför denna termin för om man kommer strax efter sex (dom öppnar sex) så är dom braiga selarna slut. Den kan hon ha i 10 år innan hon måste byta så det är ju bra.

 

Efter delfinsimningen så åkte vi vidare mot Florida´s och USA´s allra sydligaste punkt. Vi hade bokat ett lite finare hotell den här gången men smakar det så kostar det. När vi kom fram var det värsta stora lägenheten med två rum och ett kök. Den här gången var sängen lite bredare så vi fick plats utan problem. Det var också en stor balkong med utsikt mot havet. Det enda vi hann med på kvällen var att äta mat sen var det sängtajm. Vi hamnade på en jättecool restaurang. Man satt på tre sidor av ett rektangulärt bord med en stekhäll i mitten. Robin var sugen på sushi så han, Jennifer och jag tog det. Men vi ångrade det i samma stund som dom andra fick in sin mat. En helt makalös kock kom och hällde den ena skålen efter den andra med mat på den heta hällen. Det var kött, ris, grönsaker i mängder. Sen hackade han allt och byggde en vulkan av lök. När vi var klara med vår sushi som för övrigt var svindyr så hade dom andra inte på långa vägar ätit klart.

På det här hotellet fick man frukost. Inte på långa vägar det som finns hemma på Scandic men det var gott och vi blev mätta och klara för en runda på stan. Vi checkade ut och tog bilen till det stora (kan man kalla det?) monumentet som är sydligaste punkten. När vi kom fram var det kö till att fota sig med det. Robin var inte så glad över att behöva stanna och stå i kö för en så simpel sak. Men han hade inget val kan jag tala om. Det var så hett så tålamodet tryter lite nu och då kan jag tala om. Innan vi åkte hem var det självklart att besöka Sloppy Joe´s bar. Där åt vi en nachotallrik och varsin cola. Det är ju ingen bantning att vara här direkt. Blir mycket läsk.

På väg hemåt stannde vi på ett jättestort köpcentrum. Man måste vara på sin vakt och lägga utgången på minnet annars är man vilse.

 

Nu kommer videoklippet.

 

 

Så var det dags att bada lite med ett gäng delfiner. Vi kom dit alldeles för tidigt så jag hann bli måttligt nervös men försökte inte smitta av det på Jennifer. Jag tvivlade lite på att hon skulle våga eftersom jag skulle få översätta allt dom sa också. Efter inskrivning och informationen var det tid att gå ner i vattnet. Ett syskonpar var vid samma brygga som oss och dom började. Det var i och för sig bra för då kunde Jennifer stå och titta på vad dom gjorde så hon visste lite av vad som skulle ske. När vi blev tillsagda att gå ner för stegen var hon så tuff och gick ner först i vattnet. Jag hade ju tänkt att jag skulle i först så jag kunde ta emot henne men inte då. Vi simmade runt bryggan för att invänta vad som skulle göras. Sen blev vi guidade hit och dit. Jag kom ihåg att det var lika underbart nu som då för nio år sedan jag gjorde det. Jag säger bara Kolmården släng er i väggen. Där fick man ju inte ens komma nära eller röra delfinerna.

 

I måndags satte vi oss i bilen för att åka ner till Key West. Första stoppet skulle vara Key Largo där jag och Jennifer skulle simma med delfiner. Det började ju inte särskilt bra då Linus hade tappat sin plånbok nån dag tidigare. Jag hade inte fattat det och nu var jag i upplösningstillstånd för det var ju ganska så mycket pengar i den. Han hade väl omkring femtusen växlade pengar som var totalt borta. Alla letade som galningar i huset ock lyfte på allt som vi kunde lyfta på innan vi insåg att det inte var någon idé att fortsätta om vi skulle hinna ner till första anhalten. Jag packade min kameraväska och upptäckte att jag hade lagt undan en del av Linus pengar och då blev det genast mycket bättre men fortfarande var det ca tvåtusen kronor borta. Det var en ganska så låg stämning i bilen ett bra tag innan jag insåg att jag hade ju faktiskt det mesta i min väska. Herregud allt kan ju hända så det går ju inte att deppa ihop för det minsta lilla. Även om det här inte var så lite. Linus blev så klart jätteledsen så vi var tvungna att försöka hålla god min.

Vi hade bokat ett motell i Florida City som ligger en bit nedanför Miami. Det var väl inte det bästa men det fanns en pool som vi kunde svalka oss i senare på kvällen. På rummet fanns det två smala sängar som vi skulle få plats fem stycken i. Killarna fick dela säng medan jag, Patrik och Jennifer skulle dela den andra sängen. På morgonen när jag vaknade sov Patrik på golvet. Jennifer hade praktiskt taget sparkat ner honom.

På morgonen fortsatte vi vår resa söderut.

 

Idag har vi varit på det näst närmaste köpcentrumet som heter Premium Outlet. Där handlade vi bland annat skor. Och en liten del kläder. Jag hittade så snygga Converse till mig som jag inte kunde låta bli att köpa och så blev det två par Crocs-flipflops. Jag som aldrig brukar gå i såna men har gjort det här nu några dagar. Jag åkte med endast ett par tygskor i förhoppning om att vi skulle hitta något annat som jag kunde ha på fötterna. Det var ju väldigt dumt gjort i och med att det är ju så varmt och jag svettades ihjäl om mina stackars fötter. Med lite letande hittade jag ett par flipflops i garderoben som jag la beslag på. Dom passade mig perfekt och utan att skämmas tog jag dom. Det är ju faktiskt så här att jag har dom minsta fötterna i hela Zandersläkten så vem skulle annars kunna ha dom? I värsta fall får jag väl köpa ett par nya då. Men i alla fall så var det så många snygga Converse att jag skulle kunna köpa med mig minst 10 par till. Men hur ska jag hinna använda dom innan dom blir omoderna? Vi får väl se i slutet av juli när det börjar närma sig hemgång om jag får plats med några till i väskan.

Lncen åt vi för första gången ute och då på Applesbee. Jag åt revbensspjäll med pommes och cole slaw. Så gott. Mätta och belåtna åkte vi över stora bron och ner till stranden. Robin var väl inte helt nöjd då han hatar värmen men han fick hållas och följa med den här gången. Jennifer och Linus hoppade i direkt och efter en stund kunde inte jag heller hållas. Men fy tusan för saltvatten i munnen och hela ansiktet. Vi stannade inte så länge med tanke på att inte plåga Robin så mycket men vi fick en liten stund i alla fall. Faktiskt tyckte även jag att det var helt perfekt jag som annars inte brukar bada. Och inte lyckades någon bli solbränd heller. Men det kanske kommer. 

Nu har jag packat till vår tripp som startar i morgon. Då beger vi oss söderut mot Key Largo som första stopp där jag och Jennifer ska simma med delfiner. I och för sig inte förrän på tisdag men det är skönt att inte stressa. Sen tar vi några dagar som dom kommer. Jag skulle tro att vi kommer hem till Crete Ct innan vi tar oss an Disneyparkerna. Det tar ju bara två timmar att köra ner dit så vi får väl se hur vi gör. Vi har ju gott om tid på oss.

Så nu får ni hålla till godo med dom här bilderna för jag kommer inte att ha möjlighet att blogga när vi är ute och åker. Sen när jag kommer tillbaka kommer jag att ha massor att berätta. 

Puss och kram så länge.

 

Idag vaknade jag klockan sju och kunde inte sova. Jag gick ner och la mig i fåtöljen med boken som jag har med mig. Jag läste en stund innan jag slumrade till ett tag. En timme senare hörde jag att det började röra på sig på övervåningen. Efter frukosten gick vi till poolen som är en bit bort i området. Fast det är lördag och varmt som tusan var det bara några få som var där och badade. 

Till lunch åt vi lasagne som tog en evighet att göra i ordning. När den äntligen var klar och vi var mätta åkte vi till St Johns Town Center. Där var det däremot massor av människor som var lördagslediga. Vi var in i Best Buy och på Old Navy och på den senare hittade vi en del kläder. Alla hittade nåt att få med sig hem, till och med jag fick med mig en tröja hem som dom andra kallade Ann-Marie-tröja. Den var faktiskt himla snygg och jag är nöjd med den så det så. 

 

Och så var vi äntligen på plats i Florida.

Vi kom väldigt tidigt till Arlanda och det är ju det värsta när man ska behöva sitta och vänta så himla länge på en flygplats. Till slut var det i alla fall dags att gå ombord på det första flygplanet som skulle ta oss till Amsterdam. Där var det lite tid att ta sig till nästa flyg men vi hade ju räknat med att det skulle fungera. Men allt kan ju inte gå som man vill hela tiden. Planet hade fel på airconditionen så det kunde inte lyfta. Det skulle inte bli så försenat men det blev det till slut innan det var dags att lyfta. Det innebar ju för vår del att vi skulle missa det tredje och sista planet från Atlanta till Jacksonville. Jaha då var det bara att försöka få ordnat ett hotell att sova på till nästa plan. Man kan ju säga vad man vill men allt ordnar sig och det har vi erfarenhet från en gång tidigare också. Delta fixade fram ett hotell i närheten dit vi åkte en minibuss. När vi kom fram såg vi att det var samma hotell som vi hade förra strulgången. Fort som tusan i säng för att sova typ tre timmar innan det var dags att bege sig till flygplatsen igen för att ta sig vidare. Jag kan ju säga att jag var inte så värst pigg när jag klev upp och försökte väcka Jennifer. Killarna hade ett eget rum som dom sov i. Vid den här tiden hade jag varit vaken ca 30 timmar förutom dom där drygt tre då. Och kanske en stunds slumrande på det längsta planet då. Nu var det bara en timme innan vi var framme och kunde ta taxi till huset.

Vi hade bokat taxi hemifrån och var tvungen att boka om när flyget var försenat men det var inga problem för när vi klev ut ur terminalen så stod taxin där och väntade. Fantastiskt eller hur???

Efter ca en timme var vi framme. Huset är larmat och när man åker bort och blir borta länge så sätter man på ett extra skydd vilket det var nu också. Det innebar att larmet skulle gå och sen ska polisen ringa upp Helena för att säga lösenordet och sen är det lugnt. Men det blev inte lugnt den här gången. Vi trodde i godan ro att allt var fixat tills en polis stod och tittade in genom fönstret. HJÄLP, polisen i USA leker man inte med. När Patrik öppnade dörren stod han med handen på hölstret hela tiden. Patrik fick visa leg och jag tog fram passet. Vi fick förklara vem som bodde här och säga deras namn. Då blev polisen lugn och han önskade oss en trevlig semeter. Phu........ Då har vi provat det också. Det händer spännande saker här ska ni veta.

Första dagen var ganska stillsam vi var ju så trötta efter allt ståhej. Vi  tog en sväng till Publix för att köpa hem lite mat. Till och med killarna gick i säng vid tio på kvällen och somnade ganska på en gång.

 

Stort grattis på födelsedagen älskade son. Nu har även du kommit fram till moppeåldern. Hoppas nu att du klarar skrivningen så du också kan ut och åka. Men det är klart då har jag ju två killar som jag ska vara orolig för.

Många kramar från mamma <3

 

Idag har vi haft kalas för Patrik, Linus och Jennifer. Eftersom vi är borta när två av dom fyller så tyckte jag att det var bäst att slå ihop alla dagar. Det var fint väder så vi kunde sitta ute på altanen utan att frysa. Jag hade önskat dollar till alla så det blev många kuvert. Jennifer fick också en kamera som hon önskat sig ett tag nu. Då var den biten avklarad så nu kan jag koncentrera mig på att få ihop lite packning till vi åker. Nu är det bara tre dagar kvar.

Tack alla som var här och firade mina kära.

Bilder kommer så småningom, hoppas jag hinner innan vi åker.