VeronicaOnLine

1:a januari 2014

Hur lång tid kommer det att ta innan man lärt sig skriva 14 i stället för 13? När det gäller datum kan jag inte svara men 14 har blivit något av en favoritsiffra (du vet Sabina). Tillsammans med fem och tre så klart. Fem för hela familjen och tre för våra fantastiska barn. Man kan ju leka med siffror i all oändlighet.

Igår kväll hade vi det mysigt i vårt paradis. Gustav kom hit och gjorde killarna sällskap men det var mest framför datorn som dom tillbringade kvällen. Sent på kvällen kom grannen bakom oss men vi såg bara att dom var ute med ficklamporna en sväng. Annars är vi ensamma på hela området. Förutom i dom två husen där det bor folk permanent. Jag hade fixat toast skagen till förrätt, Patrik grillade kött och kyckling och till det potatisgratäng, sallad och bröd. Till efterrätt gjorde jag panacotta som kokade över på hela spisen så jag fick lite mer jobb än vad jag hade tänkt mig men det blev ju gott så överkokningen var förlåten.

När klockan började närma sig tolvslaget gjorde killarna i ordning ramp till raketerna och jag ställde in kameran på rätt läge. Det kräver sin inställning för att kunna ta bilder i totalt mörker. Det var en chansning att utlova bilder på fyrverkeriet i tidigare inlägget man jag lovade inte för mycket. När man håller på själv att fyra av smällare så blir det inte lika maffigt som om man skulle vara där det pangas överallt. Men jag fick några bra bilder.

I morse sov jag till strax efter nio innan jag klev upp och in i duschen. Det skulle dröja nästan två timmar innan jag fick sällskap av Jennifer. Jag fick en ensam skön stund framför tv´n och datorn med en kopp te och sprakande från kaminen. Än har inte någon av killarna slagit upp ögonen men det är klart klockan är ju bara två.....

Snart ska vi packa ihop och åka hem för i morgon väntar jobb efter ett härligt jullov. Som tur är mjukstartar jag min vecka med två dagars jobb sen är det helg igen.