VeronicaOnLine

En utav utflykerna när vi var till Polen var till det ökända koncentrations- och förintelseläger. Ca 6 miljoner judar dog här. Det var en upplevelse som jag inte velat vara utan men det gjorde mig så illamående att det var i så stor utsträckning och att allt var så medvetet. Man måste nästan berätta och förklara i tal vad det var vi upplevde på plats för det är omöjligt att försöka beskriva med text allt som vi fick veta. Jag ska göra ett försök att i LITEN utsträckning med bilder och kort text berätta om det där hemska stället. Jag var glad att vi tog beslutet med att lämna alla barn hemma.

Här står gänget på vår innegård och väntar på taxin.

Vi fick mottagare med hörlurar för att höra bättre vad vår guide sa. Det underlättade mycket då väldigt många grupper var i området och i husen samtidigt. Det var bara att alla i vår grupp rattade in samma kanal så var vi igång.

 

Ingången till Auschwitz.

 

Överallt vart man än såg var det taggtråd och vakttorn.

 

Dom hade sparat en gaskammare för visning som vi fick gå in i. Vi blev beordrade att gå i tystnad för att hedra offren. Först kom man till ett litet rum där alla fick duscha sen vidare till kammaren där dom gasades ihjäl. Där var det hål i taket där man släppte ner pellets som blev till gas. Nästa rum var det flera ugnar på rad där man la upp kropparna på vagnar som skjutsades in i ugnen.

På kvällen hade jag bestämt att jag skulle bada. Problemet var att vi hade en kakelugn i badrummet. När jag låg i badet såg jag bara dom där stackars människorna som först fick göra sig rena och gasas ihjäl för att sen brännas. Det blev ett väldigt kort bad för min del.

 

Ingången till Birkenau där tågen rullade in med fångar. Redan där vid plattformen sorterades judarna ut. Dom gamla, sjuka och små barn fick gå direkt till gaskammaren för dom hade man inte användning av.

 

I stallar som var gjorda för 40 hästar kunde det sova 400 stycken. Sängarna var sneda fär att det skulle få plats med flera människor. Det kunde ligga upp till 6 stycken på varje säng. Toalettbesöken var inte tal om att få göra i fred utan där gällde det att inte vara blyg.

 

Jag är som sagt väldigt glad att jag sett det där hemska stället. En dag skulle jag vilja åka tillbaka dit och visa barnen. Det var en upplevelse som jag fortfarande mår illa av men väldigt nyttigt att ha sett.