Äntligen framme
Sitter för första gången och skriver i USA. Nu har vi äntligen kommit fram till huset.
Det började inte så bra på Arlanda i lördags morse. Planet som vi skulle åka med 12:25 hade gått sönder och delarna som skulle laga planet kom från London. Vilket innebar att vi fick en ny starttid som var kl 18:00. Men där tar det inte slut.....
Det tog en väldig tid att laga planet så vi lyfte inte förrän kl halv åtta.
Att sitta på Arlanda med tre barn är inte det roligaste vill jag lova. Det är tur att det finns datorer och internet lite överallt.
Förlåt mamma att jag inte sa något om det trasiga planet men om jag hade gjort det hade du blivit galen av oro. Kram
Vi kom i alla fall iväg även om det blev mycket sent. När vi steg ombord hade vi nio timmar och 25 minuter att se fram emot haha. Våra kroppar var ju inställda på svensk tid och räknar man så var vi framme i Atlanta "våran tid" kl 12 på natten. Vi hade då missat anslutningsplanet med massor av timmar. Flygbolaget fick därför ordna så vi kom till ett hotell och sov där. Väl framme och isäng var klockan halv två¨så vi fick ca 3,5 timmars sömn sedan var det dags att stiga upp för det nya planet som skulle ta oss till Orlando.
Orlando here we come
Efter 1,5 timme landade vi, hämtade väskorna och gick för att ta hyrbilen. Ytterligare ca två timmar i bil innan vi äntligen kom fram.
Roadpicture
Vi har nu fått i oss lite mat och försöket att hålla oss vakna så vi kommer in i tidsrytmen här.
Fortsättning följer.........
Det började inte så bra på Arlanda i lördags morse. Planet som vi skulle åka med 12:25 hade gått sönder och delarna som skulle laga planet kom från London. Vilket innebar att vi fick en ny starttid som var kl 18:00. Men där tar det inte slut.....
Det tog en väldig tid att laga planet så vi lyfte inte förrän kl halv åtta.
Att sitta på Arlanda med tre barn är inte det roligaste vill jag lova. Det är tur att det finns datorer och internet lite överallt.
Förlåt mamma att jag inte sa något om det trasiga planet men om jag hade gjort det hade du blivit galen av oro. Kram
Vi kom i alla fall iväg även om det blev mycket sent. När vi steg ombord hade vi nio timmar och 25 minuter att se fram emot haha. Våra kroppar var ju inställda på svensk tid och räknar man så var vi framme i Atlanta "våran tid" kl 12 på natten. Vi hade då missat anslutningsplanet med massor av timmar. Flygbolaget fick därför ordna så vi kom till ett hotell och sov där. Väl framme och isäng var klockan halv två¨så vi fick ca 3,5 timmars sömn sedan var det dags att stiga upp för det nya planet som skulle ta oss till Orlando.
Så här trött och less kan man vara. Linus är under filten.
Orlando here we come
Roadpicture
Vi har nu fått i oss lite mat och försöket att hålla oss vakna så vi kommer in i tidsrytmen här.
Fortsättning följer.........
Kommentarer
Postat av: mamma och pappa.
Jag hade nog inte blivit galen! Jag hade åkt ner till Arlanda en tredje gång för att hämta tillbaka er redan då. Kramar till er alla.
Trackback
