Hannes Öhman
Idag avslutades auktionen på tröjorna som Storvreta spelade Champions Cup i. Året var 2012 och då var vi på plats uppe i Umeå för att stötta killarna. Jag, Patrik och Jennifer åkte upp med familjen Mattsson/Åkerman och tillbringade en mysig helg i innebandyns tecken. Så klart blev det ett guld och vi kunde nöjda rulla söderut mot Uppland igen.
Men i alla fall så var det dom tröjorna som skulle auktioneras bort. Jag hade siktet inställt på en tröja och jag tänkte inte ge mig förrän den var min. Sagt och gjort nu sitter jag här med min tröja och Hannes har lovat att betala inramningen på den. Mer än nöjd!
Ajaj
Det gör ont......
Riktigt ont......
Hjärtat gråter.......
Trodde att jag aldrig skulle skriva något sådant om en så simpel sak som innebandy. Men innebandyn har kommit och tagit mig med storm helt och hållet. Vi skulle ju åka ner till Malmö och ta ett fjärde SM-guld nästa helg. Vad hände med den överenskommelsen? Storvreta skulle ju vinna och bli historiska. Och jag skulle få vara en del av den stora festen. Nu blir det en väldigt lång väntan till september när det sätter igång igen. Då har vi alla skakat av oss förlusten som nu tynger våra axlar. Vi har alla rest oss och kommer igen starkare än någonsin. Och om precis ett år så hoppas jag att vi är på väg till Globen för att se en final med SIBK på ena sidan.
Yes!
Joel och jag vilket teamwork :)
Jag stod helt enkelt på rätt plats vid rätt tidpunkt. Jag är så stolt att jag tog hem 1:a priset i kategorin "Årets innebandybild". Nu siktar vi mot högre höjder, jag och min kamera. Jaja önska kan man alltid göra.
Oändligt många TACK till alla som röstat på min bild.
Vinst
I sista matchen som Linus spelade blev det äntligen en vinst. Dom har haft lite motigt killarna i den svåra serien och det var så skönt att sluta på topp men en ganska så stor vinst. Det slutade med 10-6 mot Bälinge och en av målskyttarna var Linus. Han har ett skott som inte någon annan i laget har. En riktig kanonkula. Det gäller att få rätt passning bara. Det var så kul att se och så glad för Linus skull. Nu väntar lite vila innan det dra igång i höst igen.
Så kan det vara
Förhoppningsvis är det bara tre kvar, men det kan också vara fyra eller fem. För min skull just idag får det gärna vara fem. Jag längtar/väntar så sjukt mycket till i morgon då vi får åka och titta på lite innebandy igen. (För första gången i historien åker jag inte till kören och sjunger framför något annat) Första matchen i slutspelet. Det är bäst av fem som gäller och vinner Storvreta dom första tre matcherna så finns det liksom ingen anledning att spela två till. Ja eller fyra då kan vi väl säga. Nykomlingarna Granlo kommer att lägga allt krut på att försöka vinna så det kommer inte att vara en promenadseger för dom röda. Dom kommer nog att få kämpa för att få komma till Malmö i år igen. Sen när dom tre matcherna är avklarde så väntar semin och då blir det lika igen att det är bäst av fem. Förra året blev det fem rafflande matcher mor Falun i semifinalen och för pulsen och hjärtats skull så kan dom väl klara av finalplatsen på tre matcher tycker jag.
Men säg mig en sak..... Hur kan det vara så att man totalt fastnat för en sport? För innebandy är faktiskt en sport fast många inte tycker det.
Rena utklassningen
Idag har det varit innebandy för hela slanten. Det började med ett arbetspass i Allianshallen där Björklinges A-lag spelade. Tyvärr blev det en förlust efter ordinarie tid och en bit in i sudden.
Sen bar det av vidare till Fyrishov för att se Storvreta totalt utklassa Jönköping. Men egentligen är det inte roligt när det är så stor målskillnad. Det blir liksom ingen riktig match utan dom röda lekte med dom vita alla tre perioder. Men det var så roligt att se lite plast igen för nu var det väldigt länge sen. Bilder blev det så klart och idag väljer jag att lägga ut dom även här för er som vill se lite tjusiga grabbar.
Titta och njut :)
GULD
Phu, äntligen är helgen här och vi kan sitta och njuta av några dagars ledighet och ett GULD. I onsdags drog ju Storvretacupen igång och Linus lag skulle vara med. Dom har i och för sig alltid varit med men förra året hade Linus en spricka i tummen och hade gips så han fick sitta på bänken. Men det gjorde han inte i år. Första matchen började jättebra med en vinst men sen gick det lite värre. Två förluster stod på tur. Men alla är garanterade fyra matcher och den fjärde vann killarna vilket tog dom vidare i cupen. Sen var det bara vinst som gällde för killarna. Förra året tog dom silver men vad det verkade så skulle dom inte nöja sig med det i år. Inte ens den tidiga matchen i morse kunde stoppa maskinen som var i rullning. Efter varje halvlek var dom mer och mer sammansvetsade till ett lag. Vi hade lånat in tre killar från 99orna och det är inte helt lätt när man aldrig har spelat tillsammans.
Linus gjorde tyvärr inget mål men en assist fick han vid sista matchen. Jag tycker Linus har blivit lite tuffare på planen och inte backar för det minsta lilla. Första utvisningen fick han idag också. För att han inte backade utan tryckte in killen i sargen.
Jag är så stolt över lilla sonen och även om det varit kul så har det varit jobbigt med tidiga morgnar och sena kvällar. Och att lämna Robin hemma själv så länge. Men det tar vi igen i helgen. Då får Robin bestämma vad vi ska göra. Fast han har en ny dator så jag antar att han vill sitta med den och inte vill vara med mamma och pappa så mycket.
Min bild
Jag får vara med igen. Fick ett överraskande mail igår om att webmastern för Storvretas hemsida ville låna en bild av mig. Självklart fick han det och jag blev jätteglad. Fyra bilder förrut och en bild nu. Skillnaden är väl att nu står faktiskt mitt namn vid bilden och det gör att det blir extra kul.
Han ville låna bilden med bucklan och här är länken till inlägget.
GULD
Igår var det äntligen dags för första matchen på väldigt länge i Fyrishov. Guldbucklan för förra helgens VM hade killarna lånat med sig så efteråt blev det lite fotografering för den som ville. Vinst blev det med 7-3 mot Dalen.
O´Learys
I torsdags hade vi en fantastisk kväll ihop med ett gäng Eaglar på O´Learys. Vi hade bokat bord och förbeställt mat för att se tv-matchen som Storvreta spelade uppe i Falun mot just Falun. Det är inte så långt upp dit men att åka så där en vanlig torsdag med jobb och skola på fredagen är ju inte vidare lyckat. Jennifer fick stanna hemma med mormor och killarna. Det var riktigt roligt att sitta där i sällskap av ett helt gäng med god mat och bästa sporten på tv´n. Jag känner mig lite ensam när jag i vanliga fall sitter nere vid planen och inte kan ha min fina röda tröja på mig. För hur skulle det se ut om jag sitter som fotograf där nere och verkligen visar vem jag håller på. Förresten tror jag inte att jag får ha den där jag sitter. Men nu var jag med i gemenskapen som det är på matcherna. Har aldrig förstått mig på att sitta på en pub och kolla sport men nu hoppas jag att det kommer fler gånger. Vi pratade om att samlas någon kväll när det är VM också så jag hoppas det blir av.
Tack snälla mamma för att du hämtade Jennifer <3
Bilder
Idag fick jag fyra bilder publicerade på Storvretas hemsida. KUL :) Kika in och titta vettja.
Jiihaa
Kan man var lycklig över någon annans olycka???
Ja, det kan jag. I alla fall den här otroligt braiga lördagen. Som vanligt placerade jag mig nere vid sargen i Fyrishov. Inför andra perioden kom Kim som är klubbchef fram till mig. Det har varit lite si och så med folk som sitter nere vid sargen. Dom vill inte ha så mycket folk runt om och det har pratats om att "folket ska bort". Jag trodde genast att jag inte skulle få sitta kvar. Meeen så var det inte alls. Jesper som vanligtvis brukar ta kort till deras hemsida var magsjuk så Kim frågade om jag kunde/ville skicka bilder från kvällen till honom. På plats ville jag skrika ut min lycka men det kunde jag ju inte göra. Så nu har jag redigerat och fixat och skickat iväg några bilder till honom. Hoppas att dom duger och att jag får se dom (eller i alla fall en) på Storvretas hemsida inom kort. Jag är väl inte någon mästerfotograf när det gäller innebandy men det blir ju bilder i alla fall. Det var så himla kul att bli tillfrågad.
Jennifer var ute på idol-jakt idag igen. Idag var det glada Joel som vi haffade.
Otur
Match gånger två idag.
Det började med Linus match hemma mot Arlanda. Matchen började med att dom andra fick in mål men killarna tog igen det efter ett tag. Vi hade faktiskt ledningen ett tag också men minuterna gick och vi orkade inte riktigt hålla igen. Så surt att förlora med ett uddamål. Till slut blev det 4-5. Jättebra kämpat av Linus som gjorde en assist och ett mål. Jag är så stolt och glad över min innebandyson. Han har höjt ribban rejält på sig själv den här säsongen.
När matchen var slut skulle killarna käka tacos ihop innan dom åkte in till Fyrishov för att titta på Storvreta-Helsingborg.
9-0
Igår var vi till Fyrishov för att se Storvreta totalt köra över Caperiotäby. Det blev storvinst med 9-0. Riktigt kul för Viktor som täppte till ordentligt och inte släppte in ett enda mål. Det blir ju lite för sent när det är match på vardagar men vi stannade ändå kvar en stund när det var slut så Jennifer kunde få lite idolbilder. Favoriten Hannes satt på bänken idag för han var skadad så det blev två andra kanonspelare som hamnade på bild.
Mika Kohonen
Mattias Samuelsson
Tufff helg
Det var ett tufft möte Linus lag ställdes emot på lördagen. Första seriematchen för säsongen och i den svåra gruppen (dom har spelat i den lätta tidigare). Motståndet var Sirius och dom kom etta förra säsongen så vi visste att det skulle bli kämpigt. Men när första perioden var slut ledde våra killar faktiskt med 0-1. Men sen orkade dom inte med så det blev förlust med 6-2. Riktigt bra kämpat tycker jag att det var. Man får ju tänka in att dom har haft lång ledighet och måste slipas samman som lag igen. Synd att vi missade första matchen tycker jag men ibland blir det så där.
Vår helg i Umeå var också ganska så tuff. Vi åkte tidigt på lördag morgon till pendlarparkeringen för att möta upp dom andra och sätta sig i hyrbilar för att ta oss fram. Vi och fam Mattsson hade en minibuss som vi fick basa över medan dom andra fyra hade en vanlig kombi. Det gick fortare än jag trodde att ta oss upp det är ju ändå 60 mil dit. Vi stannade på halva vägen för att äta lunch. Väl uppe åkte vi till hallen för att vänta på att Storvreta skulle spela. Vi fick roa oss med att titta på damernas semi. Det gick ju bra för killarna mot finska SPV så nu väntade finalen på söndagen. Efter matchen åkte vi iväg och lämnade sakerna på vandrarhemmet sen var vi tillbaka för att titta in motståndet inför finalen. Det blev ganska sent innan jag var klar med bilderna och kunde krypa i säng. Då sov Jennifer och Patrik redan sedan någon timme.
Söndagen tillbringade vi lite varstans i Umeå. Stackars Ebba hade fått feber på natten så hon fick sova mest hela dagen. Lite shopping i ett litet, väldigt litet köpcentrum resulterade i ett rött linne. Sen var vi tillbaka i hallen igen. Det gick ju lika bra på söndagen så det blev ett guld för SIBK i Champions Cup 2012. Alltså Europas bästa lag just nu. Men det visste ju vi sen tidigare :)
Det är riktigt kul med innebandy.
Bara träning
Ja det där gick ju inget vidare.
Igår var vi ut ett gäng kollegor för att dricka lite öl och umgås. Jag stannde bara en liten stund för att sen åka vidare till Fyrishov och titta på lite innebandy. Bara träningsmatch än så länge men jag har väntat på att se lite plast ett tag nu. Mötet var med Sirius och dom åkte förra säsongen ner till Allsvenskan och blev petade ur Superligan. Så det där skulle inte vara en så svår match, eller??? Man kan ju skylla allt på¨träningsmatch, försäsong eller vad man nu vill kalla det. Eller så var killarna trötta. Eller så vill dom spara sig till när säsongen sätter igång på riktigt. Ja kalla det vad man vill men bra gick det ju inte. Vi var ju aldrig ens i närheten att komma ikapp dom spelmässigt. Låg under hela tiden. Det slutade med 9-3 och vi gick hem med tungt huvud. Sirius spelar som allra bäst när dom möter Storvreta. Storebror från samma stad. Det är klart att dom måste visa upp sig.
Igår var vi ut ett gäng kollegor för att dricka lite öl och umgås. Jag stannde bara en liten stund för att sen åka vidare till Fyrishov och titta på lite innebandy. Bara träningsmatch än så länge men jag har väntat på att se lite plast ett tag nu. Mötet var med Sirius och dom åkte förra säsongen ner till Allsvenskan och blev petade ur Superligan. Så det där skulle inte vara en så svår match, eller??? Man kan ju skylla allt på¨träningsmatch, försäsong eller vad man nu vill kalla det. Eller så var killarna trötta. Eller så vill dom spara sig till när säsongen sätter igång på riktigt. Ja kalla det vad man vill men bra gick det ju inte. Vi var ju aldrig ens i närheten att komma ikapp dom spelmässigt. Låg under hela tiden. Det slutade med 9-3 och vi gick hem med tungt huvud. Sirius spelar som allra bäst när dom möter Storvreta. Storebror från samma stad. Det är klart att dom måste visa upp sig.
100 kg muskler
Jag är så jä...la trött. Det var en fantastisk kväll i fredags med bästa vänner och massa skoj (du vet vad Sabina). Samling vid Birger Jarl klockan halv sju och sen lite mingel med gott i glaset i väntan på buffén som skulle dukas upp. När dörrarna in till lokalen slogs upp gällde det att få bästa möjliga plats nära scenen så att man såg någonting. Det var ju firande av gänget som tog hem tredje SM-guldet i rad, Storvreta IBK. Vi placerade oss på samma platser som vi haft förra året. Längst fram och där såg man kalasbra. Många tal och mycket prat var det. En fasligt god buffé och öl till det gjorde kvällen lyckad. Vi fick även se en glimt från finalen och minnen kom tillbaka. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Helt fast var ordet. Konstigt nog var jag inte alls sugen på att åka in till stan men är glad att jag gjorde det. Vi hade ju så skoj.
100 kg muskler ;) = Bara en kan förstå.......
100 kg muskler ;) = Bara en kan förstå.......
Guld
I lördags när jag vaknade var jag helt klotrund i ansiktet. Blev lite orolig men hade inte tid att tänka på det särskilt mycket då vi skulle göra oss färdiga för att åka ner till Malmö med det röda tåget. När vi kom till Storvreta var det redan folk på perrongen. Jag insåg ganska snart att vi inte skulle få dom platserna vi ville ha. Och mycket riktigt så blev det panikrusning när tåget äntligen kom. Vi fick i alla fall tag i ett bord till slut. Vi hade packat mackor och sallad som vi åt på väg ner.
När vi kom till arenan så hade inte damernas final börjat än. Vi intog våra platser och såg IKSU vinna över Kais Mora. Sen var det dags för killarna att inta planen. Jag fattat inte men nu igen så tog det andra laget ledningen från första början. Det gick så långt som till tredje perioden innan Storvreta skulle få fart på sina fötter och klubbor. Från ett underläge med 0-3 blev det vinst med 5-3. Dom slutar aldrig att förvåna. Men är dom världens bästa så ska dom väl klara upp det där kan man tycka. Med det tredje raka guldet ansluter dom till endast två andra klubbar som gjort det tidigare.
När det var dags att ta sig tillbaka till tåget hade mina vader svullnat upp rejält och det gjorde ont för varje steg jag tog. Jag hade inte speciellt tajta byxor men dom stasade så jag trodde jag skulle bli tokig. Det enda rätta när jag kom till tåget var att lägga upp dom på sätet för att lätta på trycket lite. Det hjälpte inte särskilt mycket men det var skönt att vila benen. Större delen av resan tillbaka kunde jag sova bort smärtan. Hemma igen och i sängen var vi klockan halv fyra. Vi var ju tvungna att ta in tidningen och kolla bilderna från kvällen på guldhjältarna.
På söndagen sov jag till efter tolv. Sen blev det soffläge till det var dags att åka till Vaksala torg och se när killarna rullade in i Uppsala med bussen. Det blev ett kort firande på grund av regnet men det räckte gott och väl.
På kvällen firade vi med sushi. Fast bara jag förstås dom andra åt annat på menyn.
I morse fick jag ringa läkaren för att komma underfund med mina svullnader. Ansiktet, vaderna och fötterna var som klumpar. Jag fick en tid på eftermiddagen och där kunde läkaren bara säga att det var en allergisk reaktion på något och skrev ut medicin. Det är praktiskt taget omöjligt att veta vad det kunde vara. Jag fick även lämna lite blod så dom kunde se om jag hade några infektioner i kroppen och det ringer dom om i morgon.
När vi kom till arenan så hade inte damernas final börjat än. Vi intog våra platser och såg IKSU vinna över Kais Mora. Sen var det dags för killarna att inta planen. Jag fattat inte men nu igen så tog det andra laget ledningen från första början. Det gick så långt som till tredje perioden innan Storvreta skulle få fart på sina fötter och klubbor. Från ett underläge med 0-3 blev det vinst med 5-3. Dom slutar aldrig att förvåna. Men är dom världens bästa så ska dom väl klara upp det där kan man tycka. Med det tredje raka guldet ansluter dom till endast två andra klubbar som gjort det tidigare.
När det var dags att ta sig tillbaka till tåget hade mina vader svullnat upp rejält och det gjorde ont för varje steg jag tog. Jag hade inte speciellt tajta byxor men dom stasade så jag trodde jag skulle bli tokig. Det enda rätta när jag kom till tåget var att lägga upp dom på sätet för att lätta på trycket lite. Det hjälpte inte särskilt mycket men det var skönt att vila benen. Större delen av resan tillbaka kunde jag sova bort smärtan. Hemma igen och i sängen var vi klockan halv fyra. Vi var ju tvungna att ta in tidningen och kolla bilderna från kvällen på guldhjältarna.
På söndagen sov jag till efter tolv. Sen blev det soffläge till det var dags att åka till Vaksala torg och se när killarna rullade in i Uppsala med bussen. Det blev ett kort firande på grund av regnet men det räckte gott och väl.
På kvällen firade vi med sushi. Fast bara jag förstås dom andra åt annat på menyn.
I morse fick jag ringa läkaren för att komma underfund med mina svullnader. Ansiktet, vaderna och fötterna var som klumpar. Jag fick en tid på eftermiddagen och där kunde läkaren bara säga att det var en allergisk reaktion på något och skrev ut medicin. Det är praktiskt taget omöjligt att veta vad det kunde vara. Jag fick även lämna lite blod så dom kunde se om jag hade några infektioner i kroppen och det ringer dom om i morgon.
Bilder från Vaksala torg kommer en annan dag.
Kungen
Här hemma i mitt hus heter inte kungen Carl XVI Gustaf och han bor inte på Drottningholm.
Nej, här heter kungen Hannes Öhman och han bor i Uppsala. Vilken vändning det var i matchen i måndags på Fyrishov. Det stod 2-2 i matcher och vad som helst kunde hända. I början på andra perioden stod det 0-3 till Falun men sen hände det något. Ålänningen blixtrade till och skottade in mål efter mål. Tre stycken och en assist sen var det fem andra mål från lagkamraterna. Ojoj så hett det var på planen. Ju mer mål Storvreta fick in dessto argare blev killarna i Falun. Det utdelades både slag och utvisningar. Målen visade 8-3 och det innebar att killarna åter var i final för tredje året i rad.
Men frågan återstår: Blir det ett guld för tredje året i rad???
Vi åker ner till Malmö med det röda tåget. Biljetterna är betalda och hämtade. Nu vill jag bara bli frisk för en förkylning har hittat till min näsa. Och när jag ändå är inne på önskningar så vore det där guldet kul att få hem till Uppsala igen :)
Nej, här heter kungen Hannes Öhman och han bor i Uppsala. Vilken vändning det var i matchen i måndags på Fyrishov. Det stod 2-2 i matcher och vad som helst kunde hända. I början på andra perioden stod det 0-3 till Falun men sen hände det något. Ålänningen blixtrade till och skottade in mål efter mål. Tre stycken och en assist sen var det fem andra mål från lagkamraterna. Ojoj så hett det var på planen. Ju mer mål Storvreta fick in dessto argare blev killarna i Falun. Det utdelades både slag och utvisningar. Målen visade 8-3 och det innebar att killarna åter var i final för tredje året i rad.
Men frågan återstår: Blir det ett guld för tredje året i rad???
Vi åker ner till Malmö med det röda tåget. Biljetterna är betalda och hämtade. Nu vill jag bara bli frisk för en förkylning har hittat till min näsa. Och när jag ändå är inne på önskningar så vore det där guldet kul att få hem till Uppsala igen :)
Tre raka
Efter en fullspäckad helg så var det dags för innebandymåndag igen. Storvreta spikade igen chansen för Linköping att komma vidare till semifinal. Efter tre raka segrar är dom det enda lag (hittills) som är säkra på en plats i semin. I slutet av veckan vet vi vilka som är kvar och vilket lag som kommer att stå för Storvretas motstånd.
Seeen blir det Malmö :)
Jag var fotograf i stor utsträckning igår. Först under matchen sen var det autografjagande och idolfotograferande. Jag fick en pratstund med Hannes och autograf på mitt armband. Något nytt kort för Jennifer med Hannes blev det inte (vi fick så fina kort sist) men hon fick också autograf på hennes armband och på en tröja som delades ut igår till alla som kom till Fyrishov.
Seeen blir det Malmö :)
Jag var fotograf i stor utsträckning igår. Först under matchen sen var det autografjagande och idolfotograferande. Jag fick en pratstund med Hannes och autograf på mitt armband. Något nytt kort för Jennifer med Hannes blev det inte (vi fick så fina kort sist) men hon fick också autograf på hennes armband och på en tröja som delades ut igår till alla som kom till Fyrishov.
