VeronicaOnLine

Köpte ett nytt objektiv förra veckan och så kom det hem i fredags. Det var inte förrän i tisdags som jag fick tid att prova det här hemma. Så klart var det Jennifer som ställde upp för sin mamma. Skulle behöva ha in alla barnen i studion för att se vad det verkligen går för men det får bli en annan dag. Det var lite svårt med fokus och jag undrar om det är bra när det är fler ansikten som ska vara skarpa. Det var ingen stor peng det rörde sig om så jag kanske behåller det ändå. Det är väl en träningssak som allt annat. Träna, träna så kommer det bli bra.

I morgon får det följa med till kyrkan då jag ska ut på uppdarg igen. Kul att det börjar röra på sig lite mer tycker jag.

Jag kan ju inte bara skriva om det och inte visa något resultat så här kommer en bild på fina tjejen.

 

 

Nu har jag suttit i fåtöljen så länge att jag har ont i rumpan.

Måndag igen då och jobbat full dag. Ja det gör jag ju varje dag i och för sig men nu hoppade jag in i en av grupperna som jag inte brukar vara i på eftermiddagen. När det är sjukdom så måste man hjälpas åt och det var som det var. Städningen som jag har på måndag em fick vänta men det gör inte så mycket.

Stackars Patrik sitter hemma med gips på en fot. Han blev omkull sprungen i fredags av en hund så det gick som det gick. Gips i minst fyra veckor sen vila i två och sen förhoppningsvis är han bra så han kan jobba igen. Det värst är att han inte alls får stödja på foten och så är det höger så det blir ingen bilkörning på dom här veckorna.

I förra veckan hade jag ett uppdrag på att fota något med kaffebönor. Eller böner som vi säger :) Det blev att låna Linus händer och gå in i studion. Det blev riktigt lyckat och Eva på jobbet blev glad över resultatet.

 

Idag fyller världens bästa mamma 60 år. Vi var över till henne en sväng och fikade. Med oss hade vi ett gäng tulpaner. Hon hade besök och hon hade fått massor med fina buketter. Så klart var det mest tulpaner, hon hade fått 90 stycken i olika fina arrangemang. Det riktiga firandet tar vi på lördag då vi är bjudna på middag.  

 

Äntligen kan jag känna mig som en gift kvinna igen. Min vigselring gick sönder för ett tag sen och då har jag fått vara utan ring. Men nu i veckan har jag fått en ny av Patrik som är så himla fin. Bred och med blingbling. Inte billig var den heller, jag har sett kvittot.

I sommar har vi varit gifta i 18 år och den gamla har suttit på så den har fått stå ut med mycket. Jag får nog tänka på att vara mer rädd om den nya men jag vill ju ha den på mig så klart.

 

 

Det blev en lugn första vecka efter julledigheten. Och till råga på allt så hade jag inte hängt med om att det är ju röd dag på måndag så nästa vecka blir också kort. Två dagar jobb sen till Undersvik för barnledardagar torsdag och fredag. Så klart jobb då också men det blir på bortaplan. Skönt att få röra på sig lite och träffa andra som jobbar i samma verksamhet. Om vi får tag på boende från onsdagen åker vi upp redan då.

Söndagkväll och vi är kvar i stugan. Killarna har vi lämnat hemma på deras begäran men det funkar ju fint jag litar fullt ut på dom. Igår fick vi främmande av mamma och pappa. Dom kom hit med husbilen så dom vart kvar över natten och det var himla mysigt så klart.

Igår var vi till Valbo och då blev det lite shopping. Alla tre kom hem med något litet så det var en bra dag. Sen när vi kom tillbaka till stugan så var besöket på plats.

Lite vemodigt att åka hem i morgon för sen dröjer det innan vi kommer upp hit igen. Men självklart längtar jag hem till Robin och Linus. Snabb frukost sen hem och tvätta och sen till Fyrishov för innebandy.

1:a januari 2014

Hur lång tid kommer det att ta innan man lärt sig skriva 14 i stället för 13? När det gäller datum kan jag inte svara men 14 har blivit något av en favoritsiffra (du vet Sabina). Tillsammans med fem och tre så klart. Fem för hela familjen och tre för våra fantastiska barn. Man kan ju leka med siffror i all oändlighet.

Igår kväll hade vi det mysigt i vårt paradis. Gustav kom hit och gjorde killarna sällskap men det var mest framför datorn som dom tillbringade kvällen. Sent på kvällen kom grannen bakom oss men vi såg bara att dom var ute med ficklamporna en sväng. Annars är vi ensamma på hela området. Förutom i dom två husen där det bor folk permanent. Jag hade fixat toast skagen till förrätt, Patrik grillade kött och kyckling och till det potatisgratäng, sallad och bröd. Till efterrätt gjorde jag panacotta som kokade över på hela spisen så jag fick lite mer jobb än vad jag hade tänkt mig men det blev ju gott så överkokningen var förlåten.

När klockan började närma sig tolvslaget gjorde killarna i ordning ramp till raketerna och jag ställde in kameran på rätt läge. Det kräver sin inställning för att kunna ta bilder i totalt mörker. Det var en chansning att utlova bilder på fyrverkeriet i tidigare inlägget man jag lovade inte för mycket. När man håller på själv att fyra av smällare så blir det inte lika maffigt som om man skulle vara där det pangas överallt. Men jag fick några bra bilder.

I morse sov jag till strax efter nio innan jag klev upp och in i duschen. Det skulle dröja nästan två timmar innan jag fick sällskap av Jennifer. Jag fick en ensam skön stund framför tv´n och datorn med en kopp te och sprakande från kaminen. Än har inte någon av killarna slagit upp ögonen men det är klart klockan är ju bara två.....

Snart ska vi packa ihop och åka hem för i morgon väntar jobb efter ett härligt jullov. Som tur är mjukstartar jag min vecka med två dagars jobb sen är det helg igen.