VeronicaOnLine

Vilken söndag.
Jag hade ställt klockan på 09:45 för att jag tänkte sova ut en dag. Mina tankar var inte alls på det klara att jag skulle få sova så länge. Hade det inte varit för att vi kanske skulle få besök vid tolv så hade jag inte alls ställt klockan. Men det var en himla tur att jag gjorde det. Jag vaknade med att ryck när telefonen började ringa. Var det verkligen sant? Hade jag sovit så länge? Ja tydligen. Så skönt i huvudet att få sova ut men ryggen och axlarna skrek. Jaja upp och hoppa och ta tag i alla saker som skulle fixas innan gästerna började trilla in. Det var en del pyssel att få ordning på men vi lyckades få allt klart. Och oj så det vällde in gäster. Inte en sittplats var tom och det var en härlig stämning i huset. Hela övervåningen var full med barn och vi vuxna höll oss nere i vardagsrummet. Fikat stod snart på bordet och alla åt och var nöjda. När första gänget hade åkt iväg kom nästa och då var det tid för middag. Köttbullar och stuvade makaroner. Fikat tog vi efteråt.
Tack alla som kom och firade vår Robin som fyllde 16 år tidigare i veckan.